Livet på en pinne
Här har det ekat tomt ett tag nu igen. Men jag får väl skylla på att vi har haft besök. En kille med kåpa o huva har setat i våran soffa o filat på sin lie nu i nästan tre veckor. Vi har försökt att mota bort honom flera gånger men när man vänder ryggen till så sitter han där igen och hånler..
Men allvarligt. Vi har haft det värsta fallet av förkylning som vi har upplevt i det här hushållet. O det mest utdragna! Jag själv är inne på min tredje vecka nu av snorande, värk i leder o igenslemmade luftvägar. Vi har hostat lungorna ur oss här på nätterna och det har aldrig någonsin gått åt så mycket hostmedicin här som det gjort nu. Men Amanda verkar äntligen okej nu o även Marcus har gaskat upp sig. Jag är fortfarande täppt och lite hostig men det är inte så farligt. Ser nu fram emot att bli helt frisk så man kan ta tag i det där joggandet någon gång ;)
Julen avlöpte oxo utan någon större dramatik här hos Eriksson/Andersson. Tomten kom o ungarna simmade praktiskt taget runt i julklappar här. Thobbe fann sin favorit direkt o har inte ens plockat ur sina grejer ur kartongerna än :)
Amandas favorit var elbilen! Hon seglade fram och tillbaka här i hallen och var jättenöjd med livet :)
Stackars lilla sjuklingen.. Hon låg o sov på pappan i två dagar innan hon piggnade till igen.
O bebben då?
Jodå! Äntligen har han börjat gå upp i vikt igen så nu är vi uppe över 3
Men allvarligt. Vi har haft det värsta fallet av förkylning som vi har upplevt i det här hushållet. O det mest utdragna! Jag själv är inne på min tredje vecka nu av snorande, värk i leder o igenslemmade luftvägar. Vi har hostat lungorna ur oss här på nätterna och det har aldrig någonsin gått åt så mycket hostmedicin här som det gjort nu. Men Amanda verkar äntligen okej nu o även Marcus har gaskat upp sig. Jag är fortfarande täppt och lite hostig men det är inte så farligt. Ser nu fram emot att bli helt frisk så man kan ta tag i det där joggandet någon gång ;)
Julen avlöpte oxo utan någon större dramatik här hos Eriksson/Andersson. Tomten kom o ungarna simmade praktiskt taget runt i julklappar här. Thobbe fann sin favorit direkt o har inte ens plockat ur sina grejer ur kartongerna än :)
Amandas favorit var elbilen! Hon seglade fram och tillbaka här i hallen och var jättenöjd med livet :)
Stackars lilla sjuklingen.. Hon låg o sov på pappan i två dagar innan hon piggnade till igen.
O bebben då?
Jodå! Äntligen har han börjat gå upp i vikt igen så nu är vi uppe över 3
Prinsessan Amandas kungarike
Jösses, vilken attityd hon har skaffat sig!! Får man inte som man vill så skriker man i falsett o kastar saker omkring sig så hårt att de nästan sitter fast i väggarna. Mamman duger bara ibland, nu är det pappa som gäller. Tålamodet är näst intill obefintligt och hon lever efter mottot att ALLT DITT ÄR MITT.
Nu när bebben har kommit så har vi tagit upp Amandas gamla babysaker, bla hennes babysitter. I Amandas värld är den fortfarande hennes och passar henne alldeles utmärkt :) Hon var så tydlig med det att hon i ett obevakat ögonblick helt sonika klättrade upp o satte sig på bebben när han låg o lurkade i sittern. Mamman skrek i falsett och fick nästan en hjårnblödning.
Jajjemen, här är det action hela dagarna :)
Vadå, för fet för sittern? Vad menar du mamma?
O den där tungan är mer utanför munnen än i :)
Ligger på golvet o posar lite ;)
(Notera kaggen..)
Nu när bebben har kommit så har vi tagit upp Amandas gamla babysaker, bla hennes babysitter. I Amandas värld är den fortfarande hennes och passar henne alldeles utmärkt :) Hon var så tydlig med det att hon i ett obevakat ögonblick helt sonika klättrade upp o satte sig på bebben när han låg o lurkade i sittern. Mamman skrek i falsett och fick nästan en hjårnblödning.
Jajjemen, här är det action hela dagarna :)
Vadå, för fet för sittern? Vad menar du mamma?
O den där tungan är mer utanför munnen än i :)
Ligger på golvet o posar lite ;)
(Notera kaggen..)
Bäbis
I Måndags hände det som inte skulle hända..
Efter en hel dag med värkar så ringde jag på kvällen upp till förlossningen som tyckte att jag skulle komma upp på en liten undersökning. " Det är nog bara lite förvärkar". Det var oxo lite kö däruppe så vi stressade inte utan duschade i lugn o ro, fixade barnvakt, åkte förbi Marcus jobb o hämtade hans skor o sen åkte dit. Vi fick komma in direkt och de började kolla hjärtljud o värkar o sånt. Vi kom in 19:15. !9:40 låg jag o kollade på klockan o undrade hur länge jag skulle ligga sådär. Strax kom en barnmorska in med en student och en undersköterska. De kollade resultaten på mätningarna och förklarade att det var ju faktiskt en stund mellan värkarna. Bra, tänkte jag.. Ge mig ett piller så värkarna försvinner o jag kan åka hem o fortsätta med mitt. Först skulle hon känna lite på mig. Här började helvetet!
Hon tog mig på magen med sina evil fingrar o jag kände den värsta smärta jag upplevt.. Medans jag låg o skrek o vred mig i plågor lyckades hon på något vis känna efter och utbrast: "Kära du, du är ju helt öppen och håller på o föda barn!!"
Folk sliter av mig kläderna, slänger på mig en handduk o kör iväg mig i sängen.
Marcus berättade sen att från det att jag kom in på rummet till att Klutten är född så tog det ca sex minuter..
det gick så fort att inte ens vattnet hann gå. Han kom ut i hinnor o allt. O det var det värsta o det bästa jag har varit med om!
Här är han.. Den lilla guldklimpen. Född i Måndags kväll 20:02 en hel månad för tidigt. Han vägde 3075 g och är 48 cm lång. Han har guldgult hår som är jättelångt i nacken o som jag älskar att ligga o snusa i.
Namn hade vi inte ens hunnit tänka på, men nu har vi tre förslag iaf som vi har spånat fram. Neo, Levi och Lexus. Nåt bra blir det iaf. Eftersom vi har legat på BB hela veckan o kom hem först igår så njuter vi bara av att vara hemma.
Efter en hel dag med värkar så ringde jag på kvällen upp till förlossningen som tyckte att jag skulle komma upp på en liten undersökning. " Det är nog bara lite förvärkar". Det var oxo lite kö däruppe så vi stressade inte utan duschade i lugn o ro, fixade barnvakt, åkte förbi Marcus jobb o hämtade hans skor o sen åkte dit. Vi fick komma in direkt och de började kolla hjärtljud o värkar o sånt. Vi kom in 19:15. !9:40 låg jag o kollade på klockan o undrade hur länge jag skulle ligga sådär. Strax kom en barnmorska in med en student och en undersköterska. De kollade resultaten på mätningarna och förklarade att det var ju faktiskt en stund mellan värkarna. Bra, tänkte jag.. Ge mig ett piller så värkarna försvinner o jag kan åka hem o fortsätta med mitt. Först skulle hon känna lite på mig. Här började helvetet!
Hon tog mig på magen med sina evil fingrar o jag kände den värsta smärta jag upplevt.. Medans jag låg o skrek o vred mig i plågor lyckades hon på något vis känna efter och utbrast: "Kära du, du är ju helt öppen och håller på o föda barn!!"
Folk sliter av mig kläderna, slänger på mig en handduk o kör iväg mig i sängen.
Marcus berättade sen att från det att jag kom in på rummet till att Klutten är född så tog det ca sex minuter..
det gick så fort att inte ens vattnet hann gå. Han kom ut i hinnor o allt. O det var det värsta o det bästa jag har varit med om!
Här är han.. Den lilla guldklimpen. Född i Måndags kväll 20:02 en hel månad för tidigt. Han vägde 3075 g och är 48 cm lång. Han har guldgult hår som är jättelångt i nacken o som jag älskar att ligga o snusa i.
Namn hade vi inte ens hunnit tänka på, men nu har vi tre förslag iaf som vi har spånat fram. Neo, Levi och Lexus. Nåt bra blir det iaf. Eftersom vi har legat på BB hela veckan o kom hem först igår så njuter vi bara av att vara hemma.
Nej nej nej..
Inte dags nu.. Jag har värkar. En månad för tidigt! Kanske ska börja ta det lite lugnare..?? O ringa en barnmorska..??
