Tystnad
Läget?
Jovars.. Det rullar på.
Man har ju lite perioder i livet där det är lite upp o ner. Eller perioder? Vi säger såhär, familjelivskurvan ligger på en stadig lutning uppåt. Jag mår skitbra och vi har det skitbra. Ungarna är skitjobbiga men vilka två o treåringar är inte det då? Jag låser in mig i tvättstugan och andas mellan varven bara :)
Barnen ja.. Amanda, min prinsessa, är nu ÄNTLIGEN helt blöjfri! det tog bara ett halvår. Eller egentligen var det inget problem från början alls, hon bara vägrade att gå på toaletten på dagis. Hemma? Inga problem alls. Så nu under julen så tänkte vi att va fan, nu får det vara nog! Hon hade bara blöja på natten, på dagarna var hon jätteduktig med toaletten ( med hjälp av vissa mutor förstås). Och när hon kom tillbaka till dagis så seglade hon bara in på toa och gjorde sitt där med. Som att det vore det mest självklara i världen. Otroligt..
Men hon är en riktig plåga just nu alltså. Jag älskar henne mer än livet men de sammandrabbningarna vi har just nu är verkligen inte roliga. Det skriks, smälls i dörrar, rivs, bits och slåss och sparkas. Och denna gråt sen. Måtte hon snart fylla 20 så vi kan återgå till ett normalt liv här.
Min andra stora glädje i livet, Prins Lexus, glider mest med. Han kommer undan med det mesta eftersom hans syster är som hon är :) Han hänger henne i hasorna och bara suger åt sig av all den kunskap hon så välvilligt delar med sig. Tex hur man lättast kommer åt glassen i frysen, hur man kastar sig från fönsterbrädorna ner i soffan, hur man på snabbast effektiva tid kan kasta ut hela skoskåpet över hallgolvet eller vända upp och ner på sitt rum. Fixa stopp i toan är också en favorit.. Men hon lär honom bra saker med såklart :) Det sjungs och dansas rätt friskt här. Just nu är det gangnam style som vi blir underhållna med. Det varvas med Lollo och Bernie eller bara en enkel falsettversion av Blinka lilla stjärna :) Det är så rutorna krakelerar här..
Jobbet. Det är ju just där som formkurvan svajar lite. Under hösten och vintern har självförtroendet varit lite lågt och viljan att hålla på med det här har försvunnit lite. Man fick ingen cred för det man gjorde, däremot fick jag plocka ur ett par knivar ur ryggen. Som tur är blir man lite peppad hemma och så har jag fått jobba med bra människor också som har talat om att man faktiskt är rätt okej på det man gör och inte förtjänar den skiten man fått. Det har även visat sig på ackordet på mina två senaste byggen jag har varit med och hållit i att.. Ja, I kicked some ass, helt enkelt :) Jag fick även ett sms dagen innan julafton av en av mina chefer, där han skickat en bild på en vägg jag gjort åt en säljare för Smålandsvillan, och skrev att jag gjort ett kanonjobb och ägarna till väggen var otroligt nöjda!
Det gjorde min jul kan jag säga :)
Men men! Den här veckan har jag varit i Örebro. Det sög. Jag hatar att pendla. Veckan som kommer ska jag myskakla en tvättstuga här i stan på Söder. Lovely! Som sagt var, det går upp och ner :)
Och igen så har jag kärat ner mig. Och som vanligt är det i en låt. Eller egentligen två låtar. Eller tre.. Den första är Skin, gruppen heter Sixx am. Den har hängt med ett tag nu, men den har ett budskap och får hänga med ett tag till. Den andra är en duett med Avril Lavigne och hennes make Chad Kroeger, som normalt är sångare i Nickelback, som går hem i alla lägen hos mig :) Gillar väl inte hennes musik sådär men man hör att det här är en Nickelback-låt så då får den tummen upp av mig. Låten heter Let me go.
Men den bästa! Och jag hörde den första gången i Torsdags morse, klockan var strax efter sex på morgonen och jag och Gammelbosse hade precis passerat arboga på väg mot örebro. Han körde som en galning och jag blundade och hoppades på att alla älgar och annat smått o gott hade gått och nannat så vi skulle komma fram helskinnade. Ed Sheeran. Ser ut som en liten pojke men sjunger hjärtat ur kroppen på mig. Det här var visst en låt från den senaste Hobbit-filmen och jag föll som en kanadensisk tall!
Så veckans låttips: Ed Sheeran - I see fire
Lyssna på den..
Och på Skin med om ingen har gjort det än :)
Nä, nu är det mitt i natten i det Erikssonska residenset och det är väl ca sex timmar kvar innan huliganerna kvicknar till igen, så nu måste jag sova.
