almania

Kände den först i duschen en kväll. Knölen i vänstra bröstet. Äh, har ju typ ägglossning. Den försvinner snart igen.

 

Ett par veckor senare. 

Marcus:

- Du har en skitstor knöl i bröstet

- Jag vet..

- Kanske bäst att kolla den?

 

På mammografin några veckor senare står jag topless medans en sköterska vrider och vänder på mig för att få så bra bilder som möjligt ur den stora vridbara apparaten. Jag tänker för mig själv att det är mindre förnedrande att sitta i en gynstol än gå runt så här inför främmande människor. Tillplattade bröst kan aldrig vara bra för självkänslan.

Efteråt får jag lägga mig på en brits med en papperslapp över mig som "täcke" medans jag väntar på att en läkare ska dyka upp. Hon kommer in och presenterar sig. Lägger inte på minnet vad hon heter.Annars är hon mycket fåordig. 

Hon gör sin grej med ultraljudet. Allt hon säger är "grov nål".

Hon kollar igenom armhålan med. Ser bra ut tydligen.

Efteråt förklarar hon att hon ska göra en biopsi. Tre prover ska hon ha. Hon bedövar först. Tar sen grova nålen och får sina prov. Blodet sprutar. Känns ingenting.

Förklarar sen att resultatet dröjer två till tre veckor.

Tack så mycket. Vad ska man säga?

 

En vecka senare kommer en kallelse till bröstenheten. Har en tid där veckan efter.

 

När jag går upp är jag hyfsat positiv ändå. Jag är ju aldrig sjuk. Vi har ingen cancer i släkten. Jag mår ju bra!

Kvinnan i receptionen förklarar att besöket kostar 400 kronor men att det kommer att skickas hem en faktura.

400 SPÄNN!!?? För att höra att jag har en löjlig cysta som de inte tänker göra nåt åt?? Tankarna börjar gå ändå.

Inne på rummet sitter en läkare och en kurator. Ingen av dem ser speciellt positiva ut. Mer åt medlidandehållet faktiskt.

Läkaren öppnar med att de har hittat cancerceller i tumören. Kuratorn ser ut att brista ut i gråt när som helst. Men det är ingen fara, det ser inte ut som att den har spridit sig, men vi ska operera bort den del av bröstet där tumören sitter. Den sjuka delen plus lite extra. Och portvaktkörteln. Och några lymfkörtlar.

Jaha? Jaja..

Läkaren vill undersöka mig igen. Till vilken nytta? tänker jag..

Inne hos kuratorn senare får jag min operationstid. Hon undrar om jag har några frågor. 

Näe..??

Hon fortsätter att se ut som att världen ligger på mina axlar. Det är ingen fara men det är viktigt att prata med andra, inte hålla det inom sig.

- Men jag ska ju inte dö!!

- Nej! Såklart inte, men ring gärna när som helst om du undrar något.

Fick med mig en mapp med papper, broschyrer och ett inbetalningskort till bröstcancerfonden. (Så dags nu) Och en liten sminkväska i velour. Amanda älskade den :)

Orkar inte läsa, tar det en annan dag.

 

I övermorgon är det operation. De tar mitt vänstra bröst. Eller en del av det. Jag vet inte. Det är svårt att ta in. Inte operationen, men varför. Jag är inte sjuk. Jag mår ju bra? Man är väl inte sjuk om man mår bra? Visst??