Inskolning
Idag var det en sån där dag man önskar att man hade engagerat sig lite mer i morsans stickningskurser..
Amanda o jag blev avsläppta på dagis kvart i nio i morse. Vi kom in, satte oss på golvet o sen var hon borta. Ungar skrek o grinade runt mig när de blev lämnade av sina mammor o pappor men mitt barn struntade blankt i det. På Odlarens förskola så kör de med föräldraaktiv inskolning, dvs att jag ska vara där o de första dagarna och själv ta hand om henne. Byta blöjor, trösta, leka, mata osv.
Men som sagt var. Jag hade lika gärna kunnat sitta på andra sidan stan :) Hon noterade några gånger att jag var där, vinkade glatt o kröp vidare..
Vid maten var det kaos. Ungar skrek o grinade men Amanda satt o sög på sin macka o verkade helt oberörd. Även sovstunden efter maten gick klockrent. Jag trodde aldrig att hon skulle somna på den där lilla madrassen i vilorummet med åtta andra barn samtidigt. Tji fick jag :) Hon klättrade lite på mig en stund och när de andra barnen tystnat så lade hon sig brevid mig o somnade. Det tog max tio minuter! Sen sov hon en timme.
Efter sovstunden kom farfar o pappan o hämtade för då var morsan helt slut. Vi skolkade en timme första dan :)
Imorgon tar vi nya tag o jag måste nog ta med något att göra för det blir skittrist att bara sitta o glo. Därav önskan om stickningskunskapen :) Men huvudsaken är att Amanda har roligt, det känns så mycket lättare att lämna henne där då sen. Jag känner fortfarande att det är lite jobbigt, det har ju liksom varit hon o jag tills nu men det är ju trots allt bara för 15 timmar i veckan o för hennes eget sociala liv :)
Det blir bra! Jag vet det :)
Amanda o jag blev avsläppta på dagis kvart i nio i morse. Vi kom in, satte oss på golvet o sen var hon borta. Ungar skrek o grinade runt mig när de blev lämnade av sina mammor o pappor men mitt barn struntade blankt i det. På Odlarens förskola så kör de med föräldraaktiv inskolning, dvs att jag ska vara där o de första dagarna och själv ta hand om henne. Byta blöjor, trösta, leka, mata osv.
Men som sagt var. Jag hade lika gärna kunnat sitta på andra sidan stan :) Hon noterade några gånger att jag var där, vinkade glatt o kröp vidare..
Vid maten var det kaos. Ungar skrek o grinade men Amanda satt o sög på sin macka o verkade helt oberörd. Även sovstunden efter maten gick klockrent. Jag trodde aldrig att hon skulle somna på den där lilla madrassen i vilorummet med åtta andra barn samtidigt. Tji fick jag :) Hon klättrade lite på mig en stund och när de andra barnen tystnat så lade hon sig brevid mig o somnade. Det tog max tio minuter! Sen sov hon en timme.
Efter sovstunden kom farfar o pappan o hämtade för då var morsan helt slut. Vi skolkade en timme första dan :)
Imorgon tar vi nya tag o jag måste nog ta med något att göra för det blir skittrist att bara sitta o glo. Därav önskan om stickningskunskapen :) Men huvudsaken är att Amanda har roligt, det känns så mycket lättare att lämna henne där då sen. Jag känner fortfarande att det är lite jobbigt, det har ju liksom varit hon o jag tills nu men det är ju trots allt bara för 15 timmar i veckan o för hennes eget sociala liv :)
Det blir bra! Jag vet det :)
Kommentarer
Trackback
