almania

Det har gått två dagar sen behandling nr 1. Jag är T.R.Ö.T.T.

Sov hela dagen i stort igår. Känner lite av munsvamp. Det trötta kan jag leva med. Men när jag inte kan äta, inte vågar äta av rädsla att det ska bli värre, det suger. Mat är livet. Idag har jag ätit pannkakor. Plain. Och druckit bubbelvatten. Vilket gör att jag precis ligger på gränsen till halsbränna. Vilket är nästan lika illa som munsvamp. Borstar tänderna fyra gånger om dagen typ.

 

Har även lagt på mig lite sköna värmevallningar. Kommer ca sex gånger per dygn. De är inte jättejobbigt men påminner om förra gången för fyra år sedan.

Är jätterädd för att må sämre än jag gör men när man ligger och tänker på mat hela tiden så kommer depressionen. Ska det vara såhär i 18 veckor? 

Nu ska jag ju egentligen vara glad att jag mår ju såå mycket bättre än jag gjorde under behandlingen för fyra år sedan. Hade svår skelettvärk, munnen var helt vit av svamp, hade svåra klimakteriebesvär pga sprutorna, stressutslag i ansiktet mm. Men då fick jag behandling var tredje vecka. Jag hann återhämta mig den sista veckan innan ny behandling och var i stort mig själv den veckan. Nu är det varje vecka. Hinner jag någon gång återhämta mig? Jag hoppas det ändå. Mår ju ändå lite bättre idag än igår. Mår säkert lite bättre imorgon. 

Imorgon är en ny dag.